Lyckornas golfbana

1986 hyrdes jag in för ett jobb för Norsk Hydro, jag arbetade som projektledare. Alla ägarna golfade. Vi satt och drack en kopp morgonkaffe, jag och grabbarna i laget. Alla spelade golf och pratade rörde sig kring Sven Tumba Johansson som hade designat en gigantisk plastboll till en golfbana i Tyskland. Det skulle kosta miljoner att skapa verktyg för att tillverka en sådan. 364 fördjupningar - med ett visst mått. De pratade industriellt, business. Det var omöjligt.

- Jag kan göra en i rostfritt! utbrast jag.

De skrattade och sa:
- Vad har du för verktyg?!
- De här! svarade jag och höll upp mina händer.

- Lovar ni att köpa den när den är färdig?
- Ja, det lovar vi!

Jag började driva den rostfria plåten med gas och drivdon. Jag exerimenterade med värme och allt möjligt. Det första såg ut som en gammal basker.

Jag skulle ha en utställning och tänkte jag måste bli färdig med bollen tills dess!
Det tog ett år.  Midsommar jul och nyår och sen var jag klar!
Dan före vernissagen hämtade jag en av killarna utan att tala om varför.
Han stod där helt häpen. Hakan föll ner och han blev helt tyst.
De köpte den sedan och skänkte den till Lyckornas golfbana.